HALMSTAD

Som vårdkasar i natten tändes nya kvinnoföreningar i det orättvisa halländska mörkret.
Allt fler forna kaffekokerskor och nyvärvade kvinnor, lärde sig mötesteknik och att föra fram argument för åsikter.

Hela Halland var ett myller av små landsbygdskommuner. Inom nuvarande Halmstad kommun fanns, förutom stadskommunen, ytterligare 16 små kommuner. Alla hade fattigvårds- och barnavårdsnämnder där de första kvinnopolitikerna valdes in före år 1921. Dessa nämnder bestod av tre till sex personer.

Kvinnorna som blev invalda var ofta barnmorskor, lärarinnor och prästfruar. De kvinnor som förväntades ha ”koll” på fattiga, sjuka, gamla och barn. I nämnden blev kvinnor tvungna att gå emot mäns åsikter trots att man uppfostrats i en anda som innebar att ”kvinnor tige i församlingen”.
Att säga emot en manlig ordförande som dessutom var präst, köpman eller storbonde krävde mod. Här var nybildade kvinnoföreningar som till exempel Vita bandet eller rösträttsföreningarna till hjälp.

Kvinnor tränades i mötesteknik och argumentation. Kunskapen bar frukt. Självförtroendet växte. I protokollen syns hur nämnderna utvecklas från praktiskt socialt fältarbete till hur kvinnor gör utredningar och ansökningar. Det blir allt viktigare att förbättra vården, anställa personal och bygga äldreboenden.

    Anna Rex

Anna Rex var en lantbrukardotter från Blekinge som kom till Halmstad och här fick ett omvälvande liv. Som ung tog hon intryck av Nykterhetsrörelsens föreningsarbete och blev aktiv inom kvinnorörelsen bland annat i Halmstad Kooperativa Kvinnogille. Detta gille bjöd in den kvinnliga rösträttskämpen Kata Dahlström att hålla ett anförande. Kanske tog Anna intryck av talet, för år 1919 var hon med om att bilda Halmstad socialdemokratiska kvinnoklubb. Anna hade en mängd politiska uppdrag i olika politiska nämnder och hon engagerade sig även i bland annat hjälporganisationen Rädda Barnen. Efter makens död övertog hon Anna Rex ledningen för företaget AB Nyhems Mekaniska Verkstad.

    Hilma Hofstedt

Hilma Hofstedts erfarenheter gjorde henne tidigt politiskt medveten och aktiv inom arbetar-rörelsen. Hon föddes år 1882 i Arvika. Efter arbete inom textilindustrin i Norge fick hon anställning vid en väskfabrik i Göteborg. Där engagerade hon sig i arbetarrörelsens ungsocialistiska gren.

Hilma var inte bara socialist utan även en kämpande rösträttskvinna. Tidigt upptäckte man vilken strålande talare Hilma var. Hon talade utan manus, medryckande och agitatoriskt.

I april år 1916 flyttade Hilma Hofstedt, tillsammans med sina tre barn, till Halmstad. I december samma år dömdes hon för brott mot sedlighetslagen. Hilma hade hållit ett föredrag över ämnet ”Fattigdom, barnalstring, moderskapsförsäkring”. Eftersom hon inte kunde betala sina böter, fick hon tillbringa en månad i fängelse.

I samband med hungerdemonstrationerna i Sverige år 1917 samlades 8 000 personer på Stora torg i Halmstad. De marscherade tillsammans med Hilma som dagen innan hållit tal med rubriken ”Kvinnokrav i nödtider”. År 1922 valdes Hilma Hofstedt in för kommunisterna i Halmstads stadsfullmäktige. Första maj år 1928 talade Hilma inför 4 000 personer på Gärdet i Stockholm.
Hilma Hofstedt avled år 1937 och ligger begravd på Västra kyrkogården i Halmstad.

Männen har nu i årtusenden styrt världen och trots sitt stora förstånd dock styrt den i denna avgrund av mord, plundring, farsoter och hungersnöd, och därför vänder sig nu miljoners hopp idag till världens kvinnor.